Måste en väg ha vägmarkering

Mittlinje eller körfältslinje (A): Mittlinje anger gränsen mellan körfält avsedda för färd inom motsatta färdriktningar. Körfältslinje anger gränsen mellan körfält på grund av färd i samma riktning.

Kantlinje (B): Markeringen anger ett körbanas yttre gräns.

Varningslinje (C): Varningslinje används för för att informera om att sträcka är olämplig att överskrida på grund av trafikförhållandena.

Ledlinje (A): Markeringen anger lämplig färdväg för trafik inom komplicerade korsningar.

Cykelfältslinje (B): Markeringen anger gränsen mellan en cykelfält och ett annat körfält.

Linje för fordon inom linjetrafik med flera (C): Markeringen anger gränsen mellan körfält för fordon inom linjetrafik och ett annat körfält.

Reversibelt körfält (A): Markeringen avgränsar körfält som upplåts för trafik omväxlande inom den ena och inom den andra färdriktningen.

Heldragen linje (B): Heldragen linje kunna vara mittlinje, körfältslinje alternativt kantlinje. Generellt får ni inte korsa en heldragen linje.

Spärromr

Vägmarkeringar används för att reglera, varna eller vägleda trafikanter. De förekommer antingen separat eller tillsammans med vägmärken eller andra anordningar. M1. Mittlinje eller körfältslinje. M2. Kantlinje. M3. Varningslinje. 1 vägmarkeringar mått 2 Den egenskap hos en vägmarkering som beskriver den relativa mängden ljus som reflekteras mot föraren om ljuskällan är himlavalvet en mulen dag. Reflektans (Luminansfaktor) Vithet hos en vägmarkering, dvs. synbarhet i dagsljus och mörker på en väg med stationär belysning. Retroreflexion (nattsynbarhet) Den egenskap hos en vägmarkering som. 3 cykelbana ingår i benämningen körbana 4 Här är de viktigaste trafikreglerna för dig som är gående: Använd gångbanan eller vägrenen. Om det inte finns någon gångbana eller vägren får du använda cykelbanan eller körbanan. Gå om möjligt längst till vänster i din färdriktning, när du använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gång- och cykelbana. På enbart. 5 De kan förstärkas och utförda med vägbanereflektorer eller motsvarande. Vägmarkeringar kan vara utförda i gul färg om det vid finns ett tillfälligt behov, på grund av vägarbete eller motsvarande. Dessa gula markeringar gäller istället för de ordinarie markeringarna. Vägmarkeringar delas in i: a) längsgående. b) tvärgående. 6 En cykelöverfart är "en del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke". "Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön vara utformad så det säkras att fordon inte förs med högre hastighet än 30 km i timmen". 7 vägmarkeringar hastighet 8 Måste ett körfält vara utmärkt med vägmarkering?. 9 Nej, det finns inga krav på att alla körfält ska ha en vägmarkering. 10

22 Vägmarkering

22 VägmarkeringasfaltbokendemoT+

Vägmarkering är genom sitt visuella stöd mot trafikanter en nödvändig komponent för säker vägtrafik. Särskilt gäller detta längsgående markeringar som ”följer med fordonsföraren” som ständigt stöd kurera vägen till skillnad ifrån vägmärken som blir osynliga efter passage och såsom inte kan återkallas. Denna handbok hjälper oss för att markera både rätt samt likartat i hela landet.

Allmänt

 

Förord & Avgränsning

Regelverken som styr vägmarkeringars utformning har sedan dryga 50 år ständigt varit inom behov av förtydliganden. Detta har skett genom diverse typritningar och utbildningsmaterial såsom fortlöpande utvecklats och blivit praxis för tillämpning. Handboken avses fylla viktiga delar i det tomrum vilket uppkommit under de senaste decenniers omorganisationer hos berörda myndigheter.

Det är i dagsläget uppenbart att det behövs en kompetenshöjning i hur vägmarkeringar ska utformas. Huvudsyftet med handboken är för att skapa natione

Copyright ©liegmat.pages.dev 2025