Rösträtten är numera vitt accepterad som ett nödvändigt krav i en demokrati. Rösträtten regleras av lagen, dock för många kan rätten till en röst verka så naturlig att den borde gälla även utan lag. Det finns dem som menar att människor alltid har haft ett rätt att välja sina egna representanter, men för att makthavare har undanhållit vissa grupper denna rätt.
Vi kunna alltså prata om laglig rösträtt och moralisk rösträtt. Moraliska rättigheter grundar sig på moraliska skäl, samt även om lagliga rättigheter ofta utgår ifrån liknande moraliska skäl så behöver de inte göra det.
Men finns det då enstaka moralisk rätt att rösta? I artikeln "Is there a moral right to vote?" publicerad i Ethical Theory and Moral Practice, undersöker statsvetaren Ludvig Beckman om det existerar möjligt att försvara ett sådan rätt. Beckman provar detta genom att nyttja sig av intresseteorin, enstaka av de mest etablerade teorierna om rättigheter.
Enligt intresseteo
Demokratimässa - den svenska demokratin firar år
Det grundlagsbeslut vilket fattades av riksdagen inom januari innebar att varenda medborgare som fyllt 21 fick en röst plats. I september samma kalenderår hölls de första valen till riksdagens första samt andra kammare som samtliga fick rösta i. detta var också det inledande valet när kvinnor kunde kandidera till riksdagen.
Som ett del av firandet från årsjubileumet av den allmänna och lika rösträtten erbjuds här ett utbildningsmaterial riktat mot gymnasieskolan. Genom materialet är det möjligt för att diskutera och lära sig mer om demokratins möjligheter och utmaningar genom korta föreläsningar av demokratiforskare, faktablad samt två lektionsförslag tillsammans inspirerande uppgifter.
Utbildningsmaterialet är framtaget i samarbete mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet samt Örebro universitet.
Titta på Demokratimässan
Den 18 november hölls enstaka digital demokratimässa vid Stockholms universitet.