Har torn längst upp kontak
TORN tw4rn, sbst.2, n. (G1R 1: 96() osv.) (() r. l. f. FinMus. , s. 82(), Lindfors()); best. -et; pl. = (2Mack. 18(Bib. ) osv.) (() -ar HFinlH 1: (), Forsius Esdra 9()); pl. best. -en (Klag. 2: 8(Bib. ) osv.), äv. (numera mindre br.) -ena (2Mack. 15(Bib. ), Söderberg Mörkn. 74()).
Ordformer
(torn (th-, -oo-, -nn) osv. tårn (-aa-) )
Etymologi
[fsv. torn, n. o. m.; liksom fd., dan. o. nor. bm. tårn, fvn. o. isl. turn, nor. nn. tårn, av mlt. torn, liksom flfrank. turn (mnl. en hög byggnad eller struktur, toren, nl. toren), mht. turn, torn (jfr t. turm), sannol. av en icke anträffat ffr. vända, torn; ytterst av lat. turris, av ovisst ursprung. Jfr BETORNAD, TORNA, v.2]
om fyrkantigt l. runt l. månghörnigt byggnadsverk tillsammans med (mycket) stor höjd inom förhållande till basens l. grundens yta, antingen utgörande självständig byggnad l. sektion av annan byggnad (t. ex. borg l. stadsmur l. kyrka o. d.); särsk. (förr) om sådant byggnadsverk använt ss. försvars- l. befästningsverk, fästningstorn, kas
Uppsala domkyrkas torn
Domkyrkan invigdes dock några torn hade den ännu inte. Tornen tog lång tid att bygga. I räkenskaperna från slutet av talet och början av talet kan man se att det köptes in mängder av tegel till tornbygget.
Fyra meter tjocka murar
Tornen fick kraftiga murar. Nedersta delen av tornväggarna ut mot torget framför domkyrkan är fyra meter tjocka.
Första gången tornen nämns klart och tydligt inom källorna är Ett sigill visar att efter branden hade domkyrkan tornspiror liksom liknar de nutida.
Nya tornspiror efter brand och renovering
Tornspirorna har skadats och ersatts flera gånger. På talet hade domkyrkan spiror inom nederländsk renässansstil. Efter branden fick tornen istället låga tornhuvar. De nuvarande spirorna är från restaureringen – De gör tornen ,7 meter höga.
Nedan ser ni en jämförelse med n&