Varför har vi 46 kromosomer
rftlighetsmnster, en versikt
Ärftlighet
Människokroppen är uppbyggd av flera miljarder celler. Inuti alla celler förutom de röda blodkropparna finns en cellkärna där arvsmassan (genomet) är lagrad inom 46 kromosomer. De 46 kromosomerna indelas i 23 par. Kromosomerna inom de 22 första paren kallas för autosomer eller autosomala kromosomer. De autosomala kromosomerna är identiska hos män och kvinnor. Det sista paret, könskromosomerna X samt Y, bestämmer individens kön. Personer med kvinnlig kromosomuppsättning har två X-kromosomer, medan personer med manlig kromosomuppsättning har en X-kromosom samt en Y-kromosom.
Varje individ äger fått hälften av sina arvsanlag från mamman samt hälften från pappan. detta innebär att en kromosom i varje kromosompar är nedärvd från mamman samt en från pappan. Könscellerna (ä
Detta är något som ett del genetikforskare jobbar aktivt med för att förstå bättre. Vi vet för att förändringar i antalet kromosomer oftast är ett konsekvens av delning (fission) alternativt sammansättning (fusion) av befintlig kromosomer – antalet förmå alltså både öka samt minska.
Den mest troliga orsaken till att antalet kromosomer skiljer sig åt mellan djurarter är att förändringen skett stegvis och för att varje delsteg är enstaka kromosomförändring som är kompatibel med den kromosomuppsättning (karyotyp) som andra individer inom populationen har. Troligen sker det oftast när populationen är liten, eftersom slumpens påverkan på vilka individer som bidrar mest mot nästa generation då ökar.
En förändrad karyotyp är oftast delvis eller fullständigt inkompatibel med den normala karyotypen. Därför är det många ovanligt att fissioner samt fusioner etableras i samtliga individer i en art, trots att själva mutationerna troligen sker ganska frekvent. Människa och schimpans besitter till exempel 23 respektive 24 k