Hus stad
STAD sta4d (ss. förled inom formen stads- dock vanl. stat3s~ l. (ngt vard.) stas3~), äv. (numera bl. vard.) sta4, sbst.2, r. l. m. (JönkTb. ()) l. f. (Eneman utflykt 1: () osv.); best. staden (SthmSkotteb. 3: () osv.), äv. stan (TbLödöse () osv.) (() staen Lucidor (SVS) ()); pl. städer stä4der (G1R 1: 5( wpstæder), Därs. 26, osv.) (() stader SvTr. 4: (), FörbInstr. 1/10 , s. E 1 a (: Frij-stader).steder G1R 6: (), RARP 9: ( kiöpstederne, pl. best.). städder BtHforsH 1: 17(c. )); pl. best. städerna (Matt. 13 (NT ) osv.) (() städren HSH 98( Städrens, gen.), Kullberg Dikt. 99( städrens, gen.); städrena G1R 1: ( stædrena)); ss. förled inom ssgr äv. (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat) STA- sta3~ (med kreditkort vokal), äv. sta3~. Anm. I ä. språkprov förekommer den gamla gen. sg. best. stadsens, stadsenes o. städsens, t. ex. SthmSkotteb. 3: ( stadzins), Weste FörslSAOB(c. Stadsens), Silfverstolpe BokbSthm (i handl. fr. Stadzenes), 3SthmTb. 5: 30( städzenns).
Ordformer
(sta
Korta hus ger trivsamma städer
Korta hus ger småskalighet, vilket gynnar levande bottenvåningar. för att satsa på den mänskliga dimensionen i stadsbyggandet kostar inga stora summor, dock skapar städer där människor trivs, skriver Robert Lavelid.
Vi vet alla i vår bransch att småskalighet gynnar mångfald och gör våra städer och boendemiljöer intressantare att leva i.
En småskalighet som vi dock sällan pratar om, är den som kanske är enstaka av de väsentligaste. detta handlar om huskropparnas (oftast lika med fastigheternas) längd utefter våra gator. ett faktor som i upphöjd grad påverkar om oss får så kallade levande bottenvåningar eller inte. på denna plats har vi samtidigt ett av de viktigaste konflikterna mellan byggherrarnas intresse för att få så stora uppdrag som möjligt och allmänintresset att få intressanta, levande gator att gå vid. Och tyvärr har oss arkitekter många gånger varit så glada i för att få rita så många som möjligt så för att vi inte ifrågasätter detta självklara.