Vilka var puritanerna

Puritanerna förbjöd julen i England

Om SO-rummet

SO-rummet är ett gratis digital lärresurs samt Sveriges mest välsorterade webbplats för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi samt samhällskunskap.

Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång mot flera tusen ämnestexter samt pedagogiska filmer samt tusentals SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten.

SO-rummet riktar sig i inledande hand till elever samt lärare på mellanstadiet (åk ), högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt samtliga andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är för att förenkla arbetet i skolan för elever och pedagog, dels genom SO-rummets egna material i olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla utmärkt och fria SO-resurser vilket finns utspridda på Internet på ett och identisk ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom we

Puritanism (av latin purus, ren) var en reformatorisk rörelse i den anglosaxiska världen, som uppstod i England omkring talet. Det var en sträng variant av kalvinismen och kan ses som engelsktalande länders motsvarighet till pietismen. Puritaner har haft politisk makt i England och USA, främst på talet. 1 den skrämmer puritanen 2 En introduktion till puritanism. 3 Mins Read. Puritanism var en religiös reformationsrörelse som började i England i slutet av talet. Dess ursprungliga mål var att ta bort alla kvarvarande kopplingar till katolicismen inom den engelska kyrkan efter dess separation från katolska kyrkan. 3 puritaner webbkryss 4 Puritanerna (italienska: I puritani di Scozia, eller endast I puritani) är en opera i fyra akter av Vincenzo Bellini. Librettot av Carlo Peopoli bygger på ett drama Têtes Rondes et Cavaliers av Jacques-Arsène Ancelot och Joseph Xavier Boniface Saintine, i sin tur efter Walter Scotts Old Morality. 5 Puritanerna och Massachusetts Bay Colony. Under och talet utplånade den katolska ärkebiskopen puritanismen i England. År kom cirka puritaner till den nya världen på jakt efter en plats för att upprätta en kyrka som var ren och fri från katolska övertygelser och centrerad kring det protestantiska trossystemet. 6 Puritanerna var ofta flitiga, modiga och hängivna i sin tro. Än i dag talar man om ”puritansk arbetsmoral”. Men att man är hängiven medför inte automatiskt att man befrias från felaktiga läror. 7 puritanism 8 De betonade vikten av individens såväl som kyrkans moraliska renhet för tillbedjan och gudstjänst, därav namnet. 9 Puritanism var en reformatorisk rörelse i den anglosaxiska världen, som uppstod i England omkring talet. 10 Puritanerna var, till skillnad från oss, exemplariska vad gäller mognad. Vi är andliga dvärgar. En berest ledare (det kan vara värt att nämna att han tillhör Amerikas urbefolkning) har sagt att han finner protestantismen i Nordamerika påtagligt människocentrerad, manipulativ, framgångsorienterad, självisk och sentimental – mil. 11

Den amerikanska akademin sviktar beneath cancelkultur och ifrågasatt tankefrihet. Rötterna till detta fenomen går tillbaka till New Englands puritaner.

Jag har nyligen under ett års period fått möjlighet att stifta bekantskap med kulturen nära ett amerikanskt elituniversitet, närmare bestämt Harvard.

I det allmänna samtalet på senare period har Ivy League, den informella sammanslutningen av gamla lärosäten vid östkusten, kanske mer än något annat kommit för att förknippas med den politiska tendens som med en slarvigt begrepp kallas ”woke”. Någon given översättning finns inte, vilket kanske existerar skälet till att termen ofta används oöversatt. ”Politisk korrekthet” fångar inte riktigt nyanserna – det fenomen som begreppet på en grovt sätt försöker ringa in är ett intellektuellt förhållningssätt mer än ett viss uppsättning åsikter. detta är ett förhållningssätt vilket kan sammanfattas som slutenhet i öppenhetens namn samt intolerans i toleransens namn.

De flesta har väl, mot leda, tagit del

Copyright ©liegmat.pages.dev 2025