Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser samt ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. En stor sektion av jordbrukets ammoniakutsläpp besitter sitt ursprung i djurproduktionen. Ammoniakutsläppen kan leda mot kvävenedfall som har ett övergödande effekt. Kött- samt mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar av att rena bort. Vad vi väljer att konsumera och hur mycket vi konsumerar från ett enskilt livsmedel äger därför stor betydelse på grund av mängden växtnäring som når våra vatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster vid vägen. Skulle jordbruksproduktionen minska i Sverige kan detta innebära att miljöproblemen istället flyttar utomlands.
Klimat och produktion påverkar
Klimatet har en massiv inverkan på hur många växtnäring som läcker ifrån jordbruket. Ökad nederbörd utför att m
Vad gör vi åt övergödningen?
Åtgärder inom jordbruket
Läckage från jordbruksmark kan bidra till eutrofiering. För att begränsa påverkan har Sverige bland annat infört regler för hur stallgödsel får spridas och för hur stor del av odlad mark som ska vara övertäckt av gröda under höst och vinter. Läs mer om hur vi samverkar kring jordbruksfrågor.
Vattenrening av avloppsvatten
Otillräcklig rening av avloppsvatten ifrån små avlopp bidrar mot övergödning. Även om kommunerna bedriver ett omfattande jobb med tillsyn och ställer krav på åtgärder finns det i dagsläget flera avlopp med bristfällig rening. Vi ansvarar för tillsynsvägledning för små avloppsanläggningar.
Naturvårdsverket hanterar frågor som rör stora reningsverk, de som hanterar avlopp från fler än personer. Stora avloppsreningsverk inom Sverige räknas idag såsom effektiva. Reningen för fosfor är kring 95 andel och för kväve inom snitt cirka 60 procent.
Vattenförvaltning och havsförvaltning, åtgärdsprogram