Napoleon Bonaparte är känd liksom den lille mannen tillsammans med det stora självförtroendet likt kring sekelskiftet gjorde sig själv till Europas mäktigaste man. Men vad existerar egentligen sant om Napoleon? Han var själv ett levande propagandamaskin. Som ett påstådd försvarare av franska revolutionens värden – i ett kunglig, krigisk förpackning – hittade Napoleonen gyllene medelväg fram till makten över enstaka splittrad nation. Men hans viktigaste arv som makthavare är snarare som byråkrat. Hur påverkade mytbildningen kring Napoleon det samtida Europa? Vad vet vi tillsammans säkerhet om hans uppväxt på Korsika? Hur starkt präglade han den franska kolonialismen och slaveriet? samt vilka spår lämnade denne efter sig i talets Frankrike? Bildningspodden tar sig bakom myten om ett av världshistoriens mest kända personer. Gäster i studion är historikerna My Hellsing och Magnus Jernkrok.
Gäster inom studion är My Hellsing och Magnus Jernkrok. My Hellsing är historiker nära Stockholms universitet, specialiserad vid
Napoleon Bonaparte är en från de mest framgångsrika härförarna i historien. Men Napoleon blev sina tidiga framgångars fånge – hans fåfänga klarade inte av för att förhandla fram fred ur ett underläge. Och inom längden kunde hans Grand Armée inte stå emot trycket från Europas förenade stormakter.
Den franska revolutionen gjorde det möjligt till den lågadlige ynglingen ifrån Korsika att bli general som åring och numeriskt värde år senare chef på grund av inrikesarmén.
I avsnitt 75 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet och författare mot boken Omvälvningarnas tid – Norden och Europa beneath revolutions- och Napoleonkrigen.
Napoleon fanns på många sätt skarpt med ett stort nyfikenhet för vetenskap och matematik. Han förändrade krigsföringen tillsammans med sina värnpliktsarméer och snabba truppförflyttningar. Han kunde jobba dygnet runt och förberedde sina fälttåg minutiöst.
Till sin hjälp hade denne den första värnpliktsarmén likt ku