— de konstitutionella aspekterna och en framåtblick
Av f.d. hovrättspresidenten JOHAN HIRSCHFELDT
I denna artikel behandlas konstitutionella aspekter på svensk krishantering inom fredstid. Här finns ej, till skillnad från förhållandena vid krig och krigsfara, någon särskild reglering inom regeringsformen. I stället gäller vanliga regler om sådant som beslutsprocess, normgivning samt styrning. Reglerna sätter gränser men ger också viss flexibilitet. Frågan blir: existerar det efter 45 kalenderår med regeringsformen och tillsammans med de nya hoten samt riskerna dags att tänka nytt om vår grundlag?
1 Utgångsläget Det finns inte särskilda regler inom regeringsformen (RF) om extraordinära händelser eller tillstånd inom fredstid. Fredstida kriser1 går alltså under de vanliga reglerna. Vi känner ej begreppen generell fullmaktslag alternativt allmänt undantagstillstånd. Endast sådana kriser som faller in under begreppsbildningen i 15 kap
Domarna som konstitutionella aktörer
Av jur. dr Martin Sunnqvist
Om samt i så fall vid vilket sätt domarna existerar konstitutionella aktörer har varit föremål för omfattande debatter. Debatten rörande huruvida domarna kunde utöva konstitutionell övervakning över lagstiftningen övergick vid talet till en argumentation om närmare bestämt hur domarna skulle utöva denna kontroll. Det är enstaka debatt som inte existerar avslutad; diskussionen om hur domarna ska hantera olika typer av konstitutionella problem att diskutera pågår fortfarande. Debatten håller också på att övergå till en fördjupad samtal om legitimiteten i dömandet i konstitutionella frågor. inom denna artikel sammanfattas samt analyseras de debatter som hittills förts och identifieras frågor som behöver diskuteras vidare.
1 Inledning När Svensk Juristtidning grundades år hade land sedan år inte haft någon tidskrift med inriktning på allmänna juridiska ämnen. De tre föregångarna Juridiskt arkiv, Juridiska föreningens tidskrift och Naumanns Ti